Den saknad jag känner över att nätet inte längre finns så som det var för 25 år sedan, är egentligen inte så konstig. Alla i stort sett hela världen hittade ut på nätet och sociala kontakter knöts. Man lärde känna andra människor och åsikter. Numera är nätet stendött. Paradoxalt nog så är det sociala medier som tagit död på nätet. Det har blivit ytligt och folk jagar följare och likes. Utan att ha något att säga eller diskutera. Små fjantiga filmer som oftast är att någon mimar till en låt eller filmscen.
Jag är på Facebook, Twitter och Instagram. Det betyder inte att jag är närvarande, säger nåt eller interagerar med andra. För det är ingen. Förutom om det är reels på IG/FB eller TikTok, men varken jag eller någon som jag känner verkar vara närvarande där heller. Kanske vi är fel målgrupp (gamla, vi var med när det var kul på nätet).
När jag hittade ut på nätet för 25 år sedan och bloggade (liksom alla andra), var det fortfarande nytt. Gränsdragningarna var svåra. När blev man för privat? När gjorde man övertramp? När vad det olagligt? Sådant var en ständig diskussion och man pratade om nätetikett förutom lagstiftning och upphovsrättsskyddat innehåll. Och när ägde vi våra egna texter och bilder?
Kanske lagstiftning skruvats åt lite och upphovsrättsskyddat material lösts till viss del. Mycket är gratistjänster med massor av reklam och där allt är via mobiltelefon och inte en dator. En mobiltelefon proppade med appar där vi glatt delar med oss av känslig information som landar hos andra stater eller företag. Är vi för privata? Många finns på dejtingappar (sex, det handlar om lösa förbindelser) eller stoltserar med att man kan besöka deras Only fans där man kan få direkt inblick i någon aktiva sexliv för en månadskostnad (är inte detta att vara sexarbetare och hallick?).
Jag tror att många lurar sig själva och tror att anonymitet skyddar trots att man registrerar sig på olika konton och delar med sig av allt som finns sparat i mobilen. Eller så är det bara så att man inte bryr sig, då alla har samma beteende. Det är normaliserat att leva på nätet utan att ifrågasätta vilken data som samlas in om en eller hur det kan användas emot en i framtiden. För ”alla” gör det – lämnar ut sig på nätet helt okontrollerat och ofiltrerat. Samtidigt som det är totalt avhumaniserat. Många sociala kontakter, inga mänskliga relationer.
Det är därför jag saknar bloggosfären innan influencers och sociala appar fanns. När man kunde surfa runt och hitta nya länkar till nya sidor med personligt innehåll där man kunde föra diskussioner med andra via mejl, gästböcker och… ICQ.
Frågan är när det blir backlash för alla sociala medier. För med varje generation utvecklas det mesta tills en punkt där en generation säger stopp och ifrågasätter vad alla före dem egentligen hållit på med. Nätet börjar bli gammalt och förlegat även om det flyttat in som appar i mobiltelefonerna.
