Nile: Blogg online sedan 1999 Många vet vem jag är. Få känner mig. Ingen förstår mig.

400

Dag 400 i isolering är inget jag är särskilt förvånad över. Är det pandemi så är det pandemi!

Däremot var dagens enkätsvar lite förvånande. De som bidrar mest till smittspridningen och skiter i alla andra då deras rörelsefrihet är viktigast. Jo, jag har hela tiden blängt surt på 90-talisterna, men att det var tjejerna?! Hälften av dem är egotrippade och arroganta smittspridare. Deras föräldrar får ta på sig den skulden då de fatalt, bokstavligen/indirekt, misslyckats med uppfostran. Det är min generation som misslyckats. Jo, jag blir upprörd.

Möjligen kommer lättnader framöver i restriktioner men det beror på så mycket som förutsätter data vi inte ännu har. Helt borttagna restriktioner… jag som är realist mer än optimist, skulle säga tre år. Kanske nästa sommar.

Mitt fokus i den här pandemin ligger inte så mycket på mig själv och vad jag själv får offra. Däremot är jag oroad över mitt jobb. Nej, inte min anställning. Sjukvården generellt sett. Utmattad personal som inte kan ersättas med ny i samma takt, och med den erfarenheten, som de faller ifrån. Folk säger upp sig, blir sjukskrivna och så vidare. Och så länge pandemin fortlöper så backas annan vård och vårdskulden behöver tas igen. Under tiden vården står på paus, ökar den också. Vårdgaranti tre månader är i vissa fall redan uppe i 3-4….år! Vilken personal får när i tid ta hand om detta? Och hur betar man av ett berg med befintliga resurser även om alla var friska och pigga utan en pågående pandemi? Vi har själva försatt oss i denna situation vad gäller organisation och politisk styrning med krav om besparingar år efter år? Vi har inte ens måluppfyllelse ett nollresultat. Offentlig vård ska inte gå med vinst (det är inte mitt ställningstagande, det är så lagen är utformad mot bakgrund av att vård helt finansieras av skattemedel). Sparkraven varje år som funnits sedan jag började för 30 år sedan, säger att man ska spara årligen men också utföra mer vård. Och till det hålla vårdgarantin. Haltande logik men verkligheten vi lever efter.

Så jag är bekymrad för sjukvården under pandemin, men än mer efter pandemin. Och har sjukvården hunnit återhämta sig när nästa pandemi inträffar?

Pandemier beror på ett par saker. Ökad folkmängd, trångboddhet, större rörlighet i form av resande, natur som skövlas så att vilddjur kommer närmre människor. Därför är det anmärkningsvärt att vi fortsätter boka resor till andra länder och att det är största målet folk har. Utlandsresor. Som bidrar till globala pandemier. Övriga orsaker till virusutbrott kommer ändå fortgå om vi i ekvationen tar bort resandet. Men då blir det lokala utbrott som man kanske kan kväva i sin linda innan det blir globalt. Vi har ju nu sett vad det ställer till med.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *