Lärdomar

Det är svårt förstå varför jag aldrig lär mig. Självklart kommer jag alltid vara jagad både på och utanför jobbet av människor i nöd. Det är så jag får se på det. Folk är i nöd när de kontaktar mig om det så handlar om att de söker upp mig för att fråga hur man kokar vatten med en vattenkokare.

Är jag hjälpsam? Ja, tills jag får ett utbrott. Jag fick en minivariant i går (fick ingen att gråta) där jag bara blev väldigt bestämd och skarp i rösten. Det lutade nämligen åt att jag behövde bryta min semestervecka (nästa vecka) för att hjälpa flytta sidor inom ett Powerpointdokument. Visst, jag kan Office, men har aldrig gått någon utbildning (annat än Excel) då alla förväntas kunnat något som från början var standard i alla PC. Mitt svar var att vända sig till *kollega* som inget har att göra och som efterfrågat arbetsuppgifter. Men det vågar man inte, ”för hon verkar ha så mycket att göra”. I motsats till mig?! Jag var stenhård.

När det gäller den här bloggen är jag lite skeptisk. För ett par dagar sedan låg den nere i mer än ett dygn utan känd anledning. Webbhotellet känns väldigt skakigt. En gång i tiden körde jag med databaskopiering som en säkerhetsåtgärd, och det är vad de förväntar sig i stor utsträckning trots att de får tusentalskronor för att stå för säkerhetskopieringen. Det fungerar inte. De sparar inget. Jo, möjligen att man kan få hjälp som går ut på att de säger ”vi verkar inte ha sparat uppgifterna” efter att man betalat ännu mer till dem. Och jag kan inte längre säkerhetskopiera då man ständigt ändrar på min behörighet. Nå, men jag sparar (oftast) bloggen genom att spara till pdf. Förutom sista året då, eftersom jag inte längre sitter vid dator privat. Datorn är något jag brukar starta under min semester. Som jag alltså inte riktigt haft.

Fredag = städdag.