månadsarkiv: augusti 2018

Lögn

Om de ljuger eller är aningslösa har ingen betydelse. Jag avskyr när meteorologerna har fel i sina ”spådomar”. Det kan omöjligt vara en vetenskap det de håller på med. Och vilken källa är mest tillförlitlig mer än ”här och nu – tittar ut”?

Kl. 08.00-08.59

Mobilapp Väder: Halvklart, uppehåll

SMHI: Halvklart, uppehåll

YR: Mulet, max 0,1 mm regn

Verkligheten: Ösregn!

Kl. 09.00-09.58

Mobilapp Väder: Mulet, uppehåll

SMHI: Halvklart, uppehåll

YR: Halvklart, max 0,1 mm regn

Verkligheten: Ösregn!

Kl. 10.00-10.59

Mobilapp Väder: Lätt regn

SMHI: Halvklart, uppehåll

YR: Halvklart, uppehåll

Verkligheten: Ösregn och rejäl åska!

Kl. 11.00-11.59

Mobilapp Väder: Regn

SMHI: Mulet, uppehåll

YR: Halvklart, uppehåll

Verkligheten: Ösregn och rejäl åska!

Kl. 12.00-12.59

Mobilapp Väder: Regn

SMHI: Mulet, uppehåll

YR: Mulet, uppehåll

Verkligheten: Solsken från klarblå himmel!

Ingen höll för det de lovat. Själv har jag suttit inlåst på jobbet i dag.

Lärdomar

Det är svårt förstå varför jag aldrig lär mig. Självklart kommer jag alltid vara jagad både på och utanför jobbet av människor i nöd. Det är så jag får se på det. Folk är i nöd när de kontaktar mig om det så handlar om att de söker upp mig för att fråga hur man kokar vatten med en vattenkokare.

Är jag hjälpsam? Ja, tills jag får ett utbrott. Jag fick en minivariant i går (fick ingen att gråta) där jag bara blev väldigt bestämd och skarp i rösten. Det lutade nämligen åt att jag behövde bryta min semestervecka (nästa vecka) för att hjälpa flytta sidor inom ett Powerpointdokument. Visst, jag kan Office, men har aldrig gått någon utbildning (annat än Excel) då alla förväntas kunnat något som från början var standard i alla PC. Mitt svar var att vända sig till *kollega* som inget har att göra och som efterfrågat arbetsuppgifter. Men det vågar man inte, ”för hon verkar ha så mycket att göra”. I motsats till mig?! Jag var stenhård.

När det gäller den här bloggen är jag lite skeptisk. För ett par dagar sedan låg den nere i mer än ett dygn utan känd anledning. Webbhotellet känns väldigt skakigt. En gång i tiden körde jag med databaskopiering som en säkerhetsåtgärd, och det är vad de förväntar sig i stor utsträckning trots att de får tusentalskronor för att stå för säkerhetskopieringen. Det fungerar inte. De sparar inget. Jo, möjligen att man kan få hjälp som går ut på att de säger ”vi verkar inte ha sparat uppgifterna” efter att man betalat ännu mer till dem. Och jag kan inte längre säkerhetskopiera då man ständigt ändrar på min behörighet. Nå, men jag sparar (oftast) bloggen genom att spara till pdf. Förutom sista året då, eftersom jag inte längre sitter vid dator privat. Datorn är något jag brukar starta under min semester. Som jag alltså inte riktigt haft.

Fredag = städdag.

Återgång

Huvudsemestern är förbi. Under hela måndagen fick jag arbeta ostört. Det var först tisdag som kollegorna upptäckte min återkomst. Fem timmar fick jag ägna åt att besvara frågor. Det fortfarande mig lika obegripligt varför man vänder sig till mig. Frågorna rör enbart deras egna arbetsuppgifter och är inget som inkluderar eller berör mig. Ändå verkar jag vara källan till kunskap.

Det är riktigt skönt vara tillbaka på jobbet officiellt. Det är arbetsrutinerna jag saknar. Rutinen av att ha en rutin. Arbetsbördan och innehållet är inget jag saknar, utan det är själva den strukturerade vardagen jag saknar.

Kollegan påminde mig åter i dag om den annalkande pensionen vid årsskiftet. Kollegan är den enda som förstår helheten och som kan vissa av mina arbetsuppgifter. Därför blir jag lite oroad då ingen plan finns. Och jag vet inte om jag för ta tillbaka vissa uppgifter vid årsskiftet. Alla arbetsuppgifter som finns har jag någon gång under de gångna 18 åren ansvarat för. Folk är inte långvariga på en arbetsplats. Innan ersättare hittats så får jag tillbaka andras arbetsuppgifter för att jag tidigare haft dem. Om jag har 15 kollegor så kan ingen av dem få uppgifterna, för de har inte kunskap eller utbildning att överta något. Bara den som redan har för mycket att göra…

Tänkte på det i går. Jag hade en arbetsuppgift 2000-2004. Jag fick behålla den arbetsuppgiften till förra hösten 2017. Mellan 2004-2017 anställdes 30 kollegor som skulle sköta uppgiften men de hann säga upp sig innan de kunde ta över. En slutade, nästa började som sedan slutade, som ersattes av en ny och så vidare. 30 personer hann passera på tjänsten. Det är otroligt. Ändå slutade ingen av missnöje, utan det är denna typ av rotation för att få upp en dålig lön.

Något annat jag tänkte på i går. Datasystem. När datorn gjorde sitt intåg i sjukvård, så fick man själv skapa en beställning av ett nytt program som skräddarsyddes efter verksamhetens behov och allt fungerade perfekt. När det behövde utvecklas fanns inte möjligheten på grund av offentlig upphandling. Program säljs färdiga. De går inte anpassas till enskild verksamhet och allt är kaos. Och det blir dyrt i andra ändan, så man tjänar inget på upphandling. Exempel. Gamla system användes hos mig av två personer. Med nya systemet och dess problem, är vi sex personer som får göra det som två personer hann med tidigare. Tidsmässigt har programstrulet resulterat i ökning av personaltid. Det är inte kostnadseffektivt. Från 200 % till 600 % i arbetstjänstgöring. Och det handlar om skattemedel till merarbete. Datorerna underlättar inte under dessa förutsättningar. Jag ser det som katastrof och skandal. Och ingen reflekterar eller ifrågasätter det.

Mys

Sista officiella semesterdagen efter tre veckor (men det kommer snart ny minisemester för mig). Jag trodde aldrig det skulle bli av, men jag har äntligen fått träffa lite skägg i dag då vi tog en gemensam fika på stan. Sex svenska skägg och två norska skägg. Vi är väldigt internationella. Nä, kanske inte vi som träffades i dag, men vi som är medlemmar i skäggklubben träffas verkligen kors och tvärs över hela världen. Det är lite av en OK-stämpel då vi har en gemensam värdegrund och därmed bara har trevligt när vi träffas. Även om man aldrig träffats så är man en i gänget, väldigt avslappnat, bara glada miner och kramar.

Jag behövde träffen mer än jag trodde. Plötsligt känner jag mig normal efter tre veckors isolerings hemma och längtar till arbetet i morgon. Att inte träffa folk att interagera med under så många veckor fuckar upp en mentalt, tror jag. Bra att ha återfått balansen inför arbetsveckan.

När jag skriver detta så börjar det lukta brandrök. Tittar ut, brandröken ligger tät. Går ut på balkongen. Jo, det brinner någonstans, ser inget och folk flanerar som vanligt. Enligt GP är det på Björkö det brinner och det är det som drar in över Göteborg. Så det är inte ens nära. Men tydligen brinner det rejält utom kontroll.

Mitt lilla röda kryss till höger är var jag befinner mig. Verkar som om det kommer lite i vågor, brandröken. Nu är det lugnt igen, inte lika mycket rök men röklukten känns. Mina känsliga luftvägar reagerar.

Sommardagar

I fyra dagar har jag haft ömma modern med sambo hos mig. Eller. Jag bokade hotell åt dem för övernattning då jag har ganska trångt och saknar sovplatser. Det är första gången på fem år (minst) som jag träffat moderns sambo. Anledning 1: Jag kan fortfarande inte ta mig till Skåne (30 mil) på grund av MS. Anledning 2: Sambon är i dag 84 år och han har också svårt med resor och byten. Att det gick nu beror på att de flyttat en mil och då är det buss+tåg+spårvagn istället för gå+buss+tåg+tåg+spårvagn. Sedan de flyttade kom de långt ifrån kollektivtrafik, men nu bor de i samma byhåla som gammelmoster som körde dem till busshållplatsen.

Det har varit lugna dagar. Vad annat kan man begära när det varit 34,1 grader varmt (i tisdags)? Men jag upplever inte värmen som jobbig om jag bara får vara i stillhet inomhus. Annars har nog det varit jobbigast i dag när det endast varit 26 grader. Hög luftfuktighet gör det svårt med andningen, men jag har också i dag varit extremtrött (MS-tröttheten?) där jag inte ens orkat sitta upp. Jag har fått ligga.

Jag vet inte vad jag riktigt tycker om att börja jobba på måndag. Det har känts mer okej att jobbar timmar under semestern hemifrån än att behöva ta till jobbet och tvångsarbeta åtta timmar. Förmodligen blir det jobbigt av andra anledningar att återgå i tjänst. Det där med att ventilationen där stängdes av i måndags och ska vara avstängd i fem veckor. Innan satt jag i tillluft från AC, men då tvillingavdelningen saknade ventilation så stänger man nu av allt för att kunna ge dem också syre. Är det outhärdligt på jobbet så får jag väl finna någon annanstans att sitta. I semestertider finns det gått om lediga skrivbord, men jag behöver väldigt mycket packning med mig om jag förflyttar mig. Innan jag började med rollator så skiftade jag skrivbord ganska ofta och hade en rejäl vagn med mig.

Förresten. Det är EuroPride nu.